Vilken 59:a är bäst?

Att gå på 59 slag är varje proffsgolfares dröm, men det är få som lyckats.
Det har genom åren visat sig inte helt enkelt att få i den där putten på sista hålet för att bräcka drömgränsen, och det är faktiskt bara sju spelare som lyckats.
Man kan nästan jämställa det med att vinna en Major-tävling. De flesta får bara en chans i livet, missar man den är det kört. Fråga Parnevik – som visserligen hade två bra chanser att ta hem British Open – eller Van de Velde. Eller Johan Ryström som hade en putt för 59 i Monte Carlo en gång, men det blev koppsnurr och fler chanser dök aldrig upp innan han äntrade kommentatorsboxen.
Bloggens husorgan Golf World har gjort en intressant ranking av 59:orna för att utröna vilken som, så att säga, är mest värd, för det är ju en viss skillnad på att göra 59 på en par 70-bana jämfört med par 72. Till exempel.
Tidningen har tagit hänsyn till just detta, dessutom banans svårighetsgrad, väderleksförhållandena, hur många andra låga scorer som lämnades in samma dag, samt i vilket skede av tävlingen 59:an uppnåddes. Att göra 59 sista dagen värderades högre.
Så här slutade jämförelsen:
1) David Duval 1999, sista ronden för att vinna Bob Hope Chrysler Classic, 13 under par efter 11 birdies och en eagle. Ingen av birdieputtarna var för övrigt längre än tre meter!
2) Al Geiberger 1977, gjorde också 11 birdies och en eagle på erkänt svåra The Colonial och vann tävlingen.
3) Stuart Appleby 2010, 9 birdies och en eagle på en par 70-bana.
4) Annika Sörenstam 2001, 13 birdies på en par 72-bana, men hon vann inte tävlingen. Slog birdieputten på sista hålet 2 cm för kort.
5) Jim Furyk 2013, 11 birdies och en eagle på en par 71-bana. Den ende i septetten som hade en bogey i scorekortet.
6) Paul Goydos 2010, 12 birdies på en par 71-bana.
7) Chip Beck 1991, 13 birdies på en par 72-bana. Den knappt meter långa sista putten var värd runt 7 miljoner kronor!
Vem kommer härnäst?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *