Nya säsong – nya förhoppningar

Vi står inför en ny golfsäsong, som – om Bloggen tolkar tecknen i skyn rätt – inte är så långt borta. I fjol öppnade södra banan i Tylösand den 28 februari och det kan kanske bli något liknande i år – om temperaturen håller sig (med råge) på plussidan.
Bloggen har faktiskt ägnat en del av vintern åt träning och det är ju ganska fantastiskt att man, samtidigt som man snart går på evighetslång semester, försöker förkovra sig i en så komplicerad sport som golf. Om det är sunt eller bara naivt får andra bedöma, men kul är det och det är ju faktiskt huvudsaken!
Ni som följde den här bloggen förra våren innan den tog timeout vet att jag gick en sjuveckorskurs hos Erik Blomqvist på golfarenan, varvid den gamla, rostiga svingen mödosamt gjordes om till en modernare variant, dessutom mer skonsam för en trött kropp.
Mot alla tips blev resultatet ganska bra och jag var relativt nöjd med säsongen när den summerades.
Men inget är så bra att det inte kan bli bättre, så jag och tre kumpaner anmälde oss i ett svagt ögonblick till en fortsättningskurs, som nu är inne på sluttampen.
Det känns nästan som ytterligare en ny sving. Grunderna är förstås desamma med svingen uppdelad i fyra steg, men många detaljer känns nya – eller snarare utvecklade – och vi i gruppen som jobbar som bäst med att få in allt i ryggmärgen. Enligt vår läromästare handlar golfsvingen ”bara” om att utföra en kroppsrörelse på rätt sätt och – förstås – att kunna upprepa den gång efter annan, med balans som nyckelord. Att man råkar ha en golfklubba i nävarna skall man inte fundera så mycket över, och gör man rätt kan man för övrigt blunda och slå. Dock har Bloggen, med tanke på omgivningen, inte testat detta än.
Man skall sålunda inte slå med armar och händer som nästan alla gör, men det är förstås lättare sagt än gjort att ändra något man gjort i snart ett halvt sekel. Dock känns det otroligt bra när man får med sig kroppen – och bollarna flyger märkbart längre. Bara en sådan sak…
Det är gympa inkluderat även i denna kurs, mestadels balansövningar som känns nyttiga – inte bara för golfen.
Så när – eller snarare om… – man får ordning på denna nya, mer kompakta svingrörelse handlar det ”bara” om att få lite ordning på chippning och puttning, som lämnade mycket i övrigt att önska förra säsongen.
Direkt inspirerad blev man ju inte för några veckor sedan när man såg den stackars Tiger slå chippar som fått en 30-handicappare att gråta. Här kan du se några av dem (men det är bara ett litet axplock).


* * *
Apropå touren var det kul att en gammal bloggfavorit som Brandt Snedeker hamnade i vinnarcirkeln igen. Till skillnad från några av hans kolleger spelar han föredömligt snabbt och uppträder allmänt trevligt. Han har visserligen gjort Bloggen besviken i egenskap av spelobjekt ett antal gånger, men nu blir det nog till att slanta in igen till US Masters. Skam den som ger sig.

* * *
Golfhuvudstadens färggranna kataloger finns nu lite varstans, men en av de mest besökta banorna, Vilshärad, finns inte med.
Varför är en berättigad fråga med tanke på att man hade över 15 000 gästronder i fjol?
Svaret är att det är självvalt. Vilshärad var med i samarbetet från början förra året, men hoppade av olika skäl av efter några månader och kör sitt eget race.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *