46 års väntan över

Bloggen skrev golf på Hallandspostens sportsidor i 45 år och i alla fall de 25 senaste har han hoppats på en svensk Major-vinnare även på herrsidan. När hoppet började ta slut slog Henrik Stenson till!

Jag hade börjat tro att någon slags förbannelse vilade över Stenson så fort det blev dags för en Major. Det långa spelet har varit tillräckligt bra länge, men puttern har ofta varit skakig i avgörande skeden.

Tar härmed tillbaka allt jag sagt och skrivit om detta efter söndagens uppvisning – inte minst i puttningen.

Satte trots allt in en Astrid på svensken som vinnare i BO för att inte gå lottlös om det ”omöjliga” ändå skulle hända. Hade för säkerhets skull Phil Mickelson också, vilket hade gett mycket mer pengar, men den förlusten tog jag gärna.

IMG_1560

Duellen med Mickelson på Troon kommer inte bara att gå till golfhistorien utan även rakt in i den svenska idrottshistorien. Det är redan en klassiker.

Bloggen satt helt trollbunden från första till sista slag, det var helt omöjligt att – som under somliga EM-matcher – nicka till. Fantastisk underhållning och det tycker nog inte bara golfare.

Till det bidrog också Göran Zachrisson med bisittare. Hade börjat tycka att han bara var för mossig med alla sina kringhistorier, men nu var han tillbaka i gammalt gott slag, var på bettet, sa rätt saker mest hela tiden och Pierre Fulke är också en klippa. Det är inte lätt att hitta ord när allt är sagt under fyra låååånga dagar och superlativen inte räcker till, men de lyckades.

Vilken kamp det blev! Och vilka slag vi fick se! Ledningen växlade ända fram till slutet, men lite av avgörandet skedde på 16:e hålet när först Mickelson stänkte in en spoon på green medan Stenson satte sin i tjockruffen. Egentligen det enda slaget han missade, en – som det såg ut – aningen för snabb sving kunde sumpat alltihop.

Där kunde amerikanen tagit två slag, men hans eagleputt stannade på hålkanten och svensken kunde mirakulöst dela på birdie. När han sedan satte upp järnfyran någon meter ifrån på 17:e var det i praktiken klart även om Mickelson – förstås – satte en halvlång putt för par och Stenson brände sin birdie.

Men…

Hade Stensons spoonslag på sista hålet gått 281 meter i stället för 280 kunde vi haft ett ovisst särspel, men detta var hans dag. Alla vinnare har alltid lite flyt – och förresten hade Mickelson fyllt sin kvot redan på lördagen när hans boll med turliga studsar klarade gorsebuskarna vid två tillfällen. Även på söndagen var han på väg in i gorsen men då stod en åskådare ivägen.

Stensons birdieputt hade ingen mer betydelse än att han sällade sig till den exklusiva skara som gått på 63 slag i en Major-tävling, samt att han raderade ut Tiger Woods 16 år gamla British Open-rekord på 19 under par. Men det är ju en merit så gott som någon.

Han kunde faktiskt gått på 60 eftersom han treputtade två gånger och missade den där korta birdieputten på 17:e. Men ändå går det inte att klaga på puttningen. Något måste ha hänt eftersom rörelsen ser betydligt mer följsam ut och bollträffen är tydligt renare.

Varför vann Stenson? Järnspelet. På linksbanor blir det många långa järnslag från tee, vilket passar honom perfekt, och när det gäller inspelen med mellanjärn är han bäst i världen. Som tittare med blågula ögon känner man sig helt trygg när han har någon av sina gamla Callaway-järn i nävarna.

När nu isen äntligen är bruten kan vi säkert förvänta oss fler stordåd så länge motivationen finns där. OS-guld?

***

Och så gratulerar vi Ringenäs GK, vars damlag vann – i ordets rätta bemärkelse – silver vid lag-SM i Barsebäck. Att det finns motståndare som är (ännu) bättre får man svälja.

Bäst individuellt i Ringenäs var Lynn Carlsson med 71-70 men 15-åriga Julia Engströms 74-68 är nästan än mer fantastiskt med tanke på ståhejet under och tidsomställningen efter US Open.

Starkt också av Halmstad GK att lämna träskmarkerna och sluta sexa. Med 68-69 slog Sofia Björkman en lång rad meriterade tourspelare.

Med sitt starkaste herrlag på många år (Fredrik Andersson Hed, Jacob Glennemo, Jonas Pettersson och Marcus Svensson) förväntades HGK ta sig tillbaka till högsta serien, men trots ledning inför sista dagen lyckades det inte.

Det var en liten besvikelse.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *