Vem är jag då?

Under våren kan ni följa mig här med mina referat och tankar kring Melodifestivalen och Eurovision Song Contest. Men vem är då jag som ska skriva här?

Jag heter Johan Hammerby, och till vardags är jag insändarredaktör här på Hallandsposten. Jag älskar hockeylaget New York Rangers, och tv-serien The Walking Dead. Kalifornien, och framför allt Santa Barbara, är en plats som ligger mig varmt om hjärtat.

Men jag har även en annan stor fascination. Ända sedan jag var liten har jag haft ett rejält intresse för Melodifestivalen, så det ska bli roligt att blogga om det.

Jag har svaga minnen av Carolas ”Fångad av en stormvind”, och Christer Björkmans ”Imorgon är en annan dag”. Men första gången som jag verkligen kommer ihåg att jag tittade, och som på riktigt fångade mitt intresse, var 1993, när Arvingarna vann med Eloise. Efter det var jag fast.

Sedan dess har det rullat på. Enda gångerna jag har missat finalerna var under slutövningen i lumpen (2005 när Martin Stenmarck vann över Nanne, som borde ha vunnit) samt två år när jag bodde i USA, och SVT Play inte vill funka som det skulle (2010 och -11). Det var jobbigt.

Jag tillhör dem som tycker att tävlingen har blivit mycket bättre sedan deltävlingarna infördes. En större blandning av låtar och artister är positivt. Det är bra att tävlingen har kommit bort från det här med ”schlager”, även om det kan vara bra ibland. Men det är en för smal musikgenre för att definiera den här tävlingen, och det var lite därför som jag inte ville ha det i namnet på den här bloggen.

Slutligen i det här inlägget vill jag bara ge prov på några av mina favoriter från Melodifestivalen (jag återkommer till ESC längre fram i vår), så hörs vi vidare i veckan.

Bästa låt: Not a sinner, nor a saint. Alcazar borde ha vunnit 2003 i stället för Fame.

Bästa vinnarlåt: Stad i ljus, 1988, och När vindarna viskar mitt namn, 2000. Tommy Körberg använder sin mäktiga röst på bästa sätt i den första låten, och i den andra symboliserar Roger Pontare allt som är roligt med Melodifesitvalen. Galet upträdande, roliga/coola dräkter, och en catchy sång som sätter sig direkt.

Jag återkommer flera gånger denna vecka, då med lite mer om den här helgens deltävling.
/ Johan Hammerby
Alcazar 2003
Alcazar anno 2003. Bild: Uffe Nylén/TT

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *