Lista: Bästa vinnarna från 10-talet

Då var vi framme vid den sista listan på den här genomgången. Vi har kollat igenom alla vinnarlåtar sedan 1950-talet, och kvar återstår de sex låtar vi har hört senast. 2010 är ett av de bästa årtiondena, med flera stora låtar som jag verkligen älskar.

2010-talet är lite speciellt för mig, eftersom jag bodde i USA under två av dessa år. Därför kunde jag inte riktigt följa med i mellosvängen med den stämning som är runt allt som var kring tävlingarna 2010 och 2011. Jag såg inte tävlingarna live, utan fick kolla på Youtube och SVT play i efterhand. Likaså var det med Eurovision de åren. Men jag har ändå skapat mig uppfattningar om både vinnarna och övriga deltagare de åren.

Men som jag skrev tidigare, det fanns mycket bra under 2010-talet. Av de sex låtarna var det hyfsat enkelt att välja vilka som ska komma sist och näst sist, men sen blev det svårt. Alla som jag har som topp 4 kan förtjäna att vinna den här listan, såpass bra tycker jag att de är. Men, jag ska ju trots allt ranka dem, och då ser det ut så här:

 

6.

År: 2010

Låt: This is my life

Artist: Anna Bergendahl

Tvåa det året: Salem al Fakir – Keep on walking

Placering i ESC: Missade finalen (11 i sin semifinal, totalt deltog 39 länder)

Kommentar: De som känner mig och brukar kolla på mellon ihop med mig vet mycket väl vad jag tycker om den här låten.

Melodifestivalen firade 50 (50:e gången, inte år, eftersom Sverige ju inte deltog ett par gånger på 60- och 70-talen). Något storslaget skulle då väljas för att vara värdigt jubileet. Så blev det inte.

Jag tycker verkligen att den här låten är så dålig. Jag förstår ingenting. Detta var ett av åren jag bodde i USA och kunde inte vara med på nåt mello-aktigt, men jag kommer ihåg att jag satt där och tänkte ”va fan håller ni på med Sverige!?”. Det händer ingenting i låten, den blir aldrig intressant, utan fortsätter bara att vara tråkig rakt igenom. Sveriges jubileum slutade med att vi missade finalen för första (och hittills enda) gången någonsin. Grattis…

Anna Bergendahl var riktigt bra i Idol när hon var med. Hon är en grym sångerska, men med en sån här tråkig låt kan det inte bli något annat än trist. Hon fick bli symbolen för det svenska fiaskot, som faktiskt hade varat i flera år. Dåliga placeringar 2005, 07, 08, 09 och 10, som blev kulmen. Därefter fick Sverige sin revival, med pallplatser 2011, 12, 14, 15. Kanske att det behövdes något sånt här resultat för att de ansvariga skulle skärpa sig.

Än mer frustrerande är att det fanns så många andra bra låtar att välja bland i finalen. Jag hade Salem al Fakir som favorit, men han hade kanske inte kommit jättehögt i Europa. Men även Pter Jöback, Timoteij, Alcazar, Darin och Ola Svensson hade grymma låtar som gärna hade fått vinna.

Jag tycker dock lite synd om Anna. Hon är en duktig sångerska, men har inte synts till sedan dess. Hon behöver komma tillbaka, antingen som vanlig artist eller till mellon. Hon behöver kanske inte vinna igen, men åtminstone få visa vad hon kan med en bra låt, för att återfå både självförtroende och cred.

 

5.

År: 2013

Låt: You

Artist: Robin Stjernberg

Tvåa det året: Yohio – Heartbreak hotel

Placering i ESC: 14 (totalt deltog 39 länder)

Kommentar: Detta var en oväntad vinnare. För första (och hittills enda) gången vann en låt som hade varit tvungen att gå omvägen via andra chansen.

Detta är heller ingen av mina favoritlåtar, men den har växt lite för mig sedan 2013. Då var jag oerhört upprörd hur denna kunde vinna före den helgrymma Heartbreak hotel med Yohio. Jag förstod inte alls vad folk såg i You. Det förstår jag lite mer nu. Den är rätt skön, och Robin sjunger så bra. Vilken röst han har!

Men det hjälper inte, för den är ingen superlåt trots allt. I Eurovision, som hölls på hemmaplan i Malmö, fick skåningen Robin en 14:e plats. Ett av de sämsta resultaten på 2010-talet, men trots allt en placering som Sverige bara kunde drömma om under flera andra årtionden.

 

4.

År: 2015

Låt: Heroes

Artist: Måns Zelmerlöw

Tvåa det året: Jon Henrik Fjällgren – Jag är fri (Manne leam frijje)

Placering i ESC: 1 (av 27 i finalen, totalt deltog 40 länder. Sveriges sjätte vinst totalt).

Kommentar: Va, kommer en Eurovisionvinnare bara på 4:e plats? Ja, jag sa ju att det var tajt här i toppen av listan. För nu är vi nere på bara bra låtar.

Btw, låten i videon är från ESC, eftersom det var svårt att hitta nåt bra klipp från mellon.

När Måns bestämde sig för att göra comeback i Melodifestivalen kändes det redan från början som att han var den givna vinnaren. Och så blev det också. Men trots poäng- och röstningsrekord (som jag fortfarande tycker inte borde gälla) så var det inte så givet med segern. Detta årets final kan vara den bästa någonsin, där alla 12 låtar var bra. Alla förtjänade kanske inte att vinna, men det fanns inte en enda låt som jag tyckte illa om.

Det var framförallt helheten och inte bara låten som gjorde Måns till en vinnare. Låten var bra, men med scenshowen, den tecknade lilla gubben, effekterna, närvaron, Måns själv, allt runtomkring, glädjenm proffsigheten, så blev det ett helhetspaket som var omöjligt att stå emot.

Verserna och bryggan är fantastiska i låten, men refrängen är inte något särskilt, som min kollega Cissi brukar påpeka. Men det här numret klarar sig utan en klockren refräng, så bra är det. Och det tyckte Europa också. Efter en väldigt politisk vinnare i Conchita Wurst 2014 återkom en rak och enkel poplåt med en snygg show som vinnare. Lite överraskande, min ändock Sveriges sjätte vinst i Eurovision song contest någonsin. Och den andra segern på bara tre år.

 

 

3.

År: 2014

Låt: Undo

Artist: Sanna Nielsen

Tvåa det året: Ace Wilder – Busy doin’ nothin’

Placering i ESC: 3 (av 26 i finalen, totalt deltog 37 länder)

Kommentar: Sanna Nielsen var länge den artisten som ”alltid” var med i melodifestivalen, men aldrig vann. Det blev det slut på 2014 när hon för sjunde gången ställde upp. Hon hade varit nära tidigare, 2008 kom hon tvåa. Men det var kanske tur att hon inte vann då, utan kom tillbaka med den här (samt en underskattad låt 2011) för Undo är en riktigt bra låt. Det är precis såhär som en powerballad ska vara i Melodifestivalen eller Eurovision. Fin, kraftfull, ljuv och mystisk på samma gång. Det händer saker hela tiden, och det är aldrig tråkigt. Dessutom en otroligt begåvad och snygg sångerska, med snygg outfit och snygg scenshow, då kan det inte bli annat än bra. Allt var för övrigt ännu snyggare vid framträdandet i Eurovision.

Det här året var det nog svårt att rå på Conchita Wurst, som vann ESC med sin både politiska och grymma låt Rise like a phoenix. Men Sanna kom trea i Europafinalen, vilket faktiskt är det näst sämsta resultatet Sverige har haft de senaste fem åren. Det säger rätt mycket om vilka bra år Sverige har haft på sistone.

Det var härligt att Sanna äntligen fick vinna, och att det dessutom var med en sådan bra låt. Det enda negativa är väl att vi troligtvis inte kommer att få se Sanna igen i mellon på bra länge, men det kan vi kanske ta.

 

2.

År: 2011

Låt: Popular

Artist: Eric Saade

Tvåa det året: Danny – In the club

Placering i ESC: 3 (av 25 i finalen, totalt deltog 43 länder)

Kommentar: Här är en låt som jag inte tyckte särskilt mycket om när den kom. Visst, den var okej, men inte mer. Men den har växt väldigt mycket för mig på senare år, och jag tycker fortfarande att den är så jäkla bra. Kanske till och med bättre än vinnarlåten på den här listan. Men bara kanske.

Under Melodifestivalen 2011 handlade mycket om kampen mellan de unga snygga pojkarna Eric Saade och Danny Saucedo. Danny fick dock se sig besegrad och komma tvåa, vilket han upprepade året efter.

Men Popular är ett bra exempel på en modern mellopoplåt av den bättre skolan. Den är så snyggt uppbyggd, med slagkraftig refräng (i  dubbel bemärkelse, med tanke på scenshowen). Allt sitter som det ska. Bra låt, grymma dansare, Eric är så bra, allt funkar, lite som med Måns 2015. Det är helheten som avgör.

Detta var också en bra final, med flera bra låtar, men det känns logiskt att Danny segrade över Dannys allt för repetitiva In the club. I Europa gillade de också låten. I omröstningen låg den länge etta eller tvåa, men efter sista poängen halkade den ner till en tredjeplats. Då var det ändå det bästa svenska resultatet på 12 år. Men det skulle bli ännu bättre året efter…

 

1.

År: 2012

Låt: Euphoria

Artist: Loreen

Tvåa det året: Danny – Amazing

Placering i ESC: 1 (av 26 i finalen, totalt deltog 42 länder, Sveriges femte seger totalt)

Kommentar: Det går helt enkelt inte att komma ifrån det. Den här låten är så jäkla bra. Det kan vara den bästa låten någonsin i Melodifestivalen. Observera att det går att ha andra favoriter som man gillar mer, vilket jag har flera stycken, men om man ska försöka se vilken som är ”bäst” – då finns det bara ett svar anser jag.

Den här låten är perfekt uppbyggd. Väldigt häftig och mystisk, med en refräng som sätter sig direkt. Loreen är en perfekt sångerska till detta, och hela hennes utstrålning, dans, närvaro, allt är perfekt in i minsta detalj.

Detta tyckte många andra också med väldigt många poäng både i Sverige och Europa. Detta avslutade definitivt Sveriges kräftgång i Europasammanhang, och blev den första vinsten på 13 år.

 

 

Sådär, det var min genomgång av alla årtionden i Melodifestivalens historia. Mycket högt och lågt. Det har varit roligt tycker jag. Här kommer en liten sammanfattning, över vilka låtar som var bäst varje årtionde:

50-talet: Siw Malmkvist – Augustin (1959)

60-talet: Claes-Göran Hederström – Det börjar verka kärlek, banne mej (1968)

70-talet: Abba – Waterloo (1974)

80-talet: Tommy Körberg – Stad i ljus (1988)

90-talet: Carola – Fångad av en stormvind (1991)

00-talet: Roger Pontare – När vindarna viskar mitt namn (2000)

10-talet: Loreen – Euphoria (2012)

 

Men nu är det dags att sluta se tillbaka och blicka framåt. För nu i veckan som kommer inleds årets upplaga av Melodifestivalen. Det finns väldigt mycket att se fram emot där, så det kommer bli riktigt kul. Och det är härligt att ni, mina läsare, hänger med på den resan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *