Eurovision ställs in

Evenemang, idrott, konserter. Över hela världen ställs saker in. Lokalt, som här i Halmstad, eller globalt, nationellt, överallt. Det var därför bara en tidsfråga innan Eurovision Song Contest skulle drabbas. Och nu har det hänt. Eurovision ställs in helt.

Som världsläget är nu så var det väntat. Men så klart, väldigt, väldigt tråkigt. Och jag tycker det är lite onödigt. Det hade gått att lösa på nåt annat sätt.

Hela Europa ligger i stort sett under karantän. Reserestriktioner råder i de flesta länder. Att samla tiotusentals fans, artister, journalister och delegationer i Rotterdam hade därför varit praktiskt svårt. Även om vi inte vet hur läget är i maj så känns det svårt att få till. Folk vågar nog inte heller boka hotell och flyg dit, för man vet inte om man kommer kunna åka eller få pengar tillbaka.

Därför blir det svårt även att köra Eurovision utan publik. Det är tillräckligt mycket folk från varje lands delegation för att det ska skapa logistiska problem.

 

Men det finns två andra alternativ som man hade kunnat kolla på.

Det ena är att varje land bygger upp en studio hos sig, och att man sänder varje låt från varje land. Självklart blir det inte lika storslaget som en vanlig tävling, men det blir tävling.

Ett annat alternativ hade varit en ”Youtube-fest”. Att man visar musikvideor eller klipp från de nationella uttagningarna (i de fall sm sådana finns), med programledare som presenterar dem. Detta hade kanske känts lite B, men faktum är att Melodifestivalen körde exakt samma system 1986, med musikvideor. Det är inte optimalt, men bättre än inget.

 

Det jag tycker är riktigt tråkigt är att alla de här låtarna ”kastas bort”. De kommer inte att få tävla i Eurovision, då därför hade det varit bättre att göra nånting med dem än att nu bara slänga bort dem.

Olika länder har gjort olika beslut med sina artister. I fall där länderna inte har nationella uttagningar så har flera sagt att de kommer låta artisterna åka nästa år i stället. Men så gör man inte i andra länder, bland annat Sverige.

Om man skulle säga åt The Mamas att ni får åka med en annan låt nästa år så skulle man inte behöva någon Melodifestival 2021. Och så vill man inte ha det. Melodifestivalen drar in alldeles för mycket pengar för att man ska skippa det ett helt år.

Christer Björkman ska göra sin sista Mello nästa år, och det finns ingen chans att han skulle ”ge bort” sitt sista år. Han har säkerligen storslagna planer för nästa år.

Det blir synd om The Mamas, men ändå rättvist för de andra. De kommer dock ha med sig att ha vunnit Melodifestivalen 2020, det kan ingen ta ifrån dem. De är och förblir våra 60:e vinnare.

De kommer att bli historiska, men de är inte de enda som har vunnit Meldoifestivalen utan att få tävla i Eurovision. I tävlingens barndom hände det flera gånger att man valde en annan artist att skicka till Europa än den som vann i Sverige. 1959 vann Siw Malmkvist, men istället skickade man Brita Borg till Eurovision. Året efter fick Siw åka, men med en låt som Östen Warnebring hade vunnit med. Siw ratades återigen 1961, och då skickade man Lill-Babs.

Så The Mamas är inte unika, men låten är. Det är den enda låt som har vunnit Melodifestivalen utan att ha fått tävla i Eurovision.

Vi får väl se om The Mamas återvänder till Melodifestivalen för att ta revansch och få en ny chans att åka till Rotterdam (där troligtvis Eurovision 2021 ska anordnas). Det känns dock tveksamt.

Detta är en historisk tid vi lever i, och Eurovision-världen blev inte undantagen. Det är tråkigt men inte oväntat.

Vi hade en bra final i Melodifestivalen, så det känns nästan lite skönt att ingen av dessa fick tävla i Eurovision. Nu behöver vi inte säga ”den låten hade kommit bättre än The Mamas”, eller ”den låten skulle inte placerat sig lika bra”. En liten tröst, eller inte egentligen. Men vi kan försöka hitta nåt positivt i alla fall.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *