Haag ut ur Kallas skugga

Jag skrev redan efter fjärdeplatsen i damernas 10 km fritt att Anna Haags bästa chans med den formen skulle komma i 15 km skiathlon.
Men OS-silver efter urstarka Marit Björgen – det vågade jag aldrig drömma om.
Och inte efter ett lopp där hon vid flera tillfällen tycktes vara avhängd.
Men vilken fighter hon är, den sprudlande dalkullan som man inte kan annat än att tycka om!
– Jag vill ha revansch! sa hon efter en av sitt livs bästa lopp på 10 kilometer.
Den fick hon nu. Medan Charlotte Kalla nu fick stå i skuggan av sin kompis.
Därför blev det svenskt jubel från 17:e våningen på Crowne Plaza (kan rekommenderas!) i Köpenhamn, där vi landat i väntan på att det i morgon bär av västerut.
Att satsa på bussen från Eurostop klockan halv fem på morgonen var liksom inte läge med tanke på väder och snödrev.
Och – håll i er nu; Öresundståget ner till Köpenhamn gick som – tåget. Inga förseningar. Trots snön!
Väl här fick vi också se Tre Kronor hålla på och göra en ny Vitryssland åtta år efter fiaskot när laget tappade 3–0 till 3–2 och sedan bara var ett ribbskott från 3–3.
Men OS bästa hockeymatch så här långt – det är Schweiz heroiska match mot Kanada som vann först efter straffar. Sedan målvakten Jonas Hiller svarat för en av de svettigaste insatser jag har skådat.