Ajöss allsvenskan!

HBK–Syrianska 0–1.
Jag såg inte eländet på plats själv.
Men jag fick rapporter på Emirate Stadium i London, där Arsenal efter en usel första halvlek krossade Bolton i den andra med 3–0 och Robbie van Persie gjorde sitt 100:e mål.
Men nu är det alltså över. Både i teorin och praktiken.
Det oundvikliga slutet.
Efter 19 raka säsonger i allsvenskan spelar HBK i superettan nästa år.
Det känns – konstigt. Sorgligt.
Men sett till en säsong där allt som har kunnat gå snett också har gjort det – ganska logiskt.
För om man inte ens klarar av att besegra seriens näst sämsta bortalag (efter HBK) i en vinna eller försvinna-mach – då har man inte i högsta serien att göra.
Nu gäller det att först avsluta värdigt och sedan omgående ta ktafttag för att senast 2014 – när klubben fyller 100 år – vara tillbaka i allsvenskan.
Hur det ska gå till får bli temat på Wicken vecka-krönikan senare i veckan.
Detta skrivs från Cork på Irland dit vi, jag, Anders, Lenke, Stefan och Norrköpingsgänget anlände i natt från London.
Och efter en galet turbulent dag, där all planering sprack när elfel på tåglinjen från Stanstead tvingade oss att med jättelika köer till ersättningsbussarna i stället ta taxi efter en timmes väntan. En resa som var ett kapitel för sig med Mr Justin Power – en taxiförare som spelat förband till David Bowie och bott i åtta länder i sex olika världsdelar. Bland annat.
Resan tillbaka blev inte mycket bättre. Nya elfel i den usla brittiska tågtrafiken (SJ – allt är nästan förlåtet) och plötsligt var vi stående i en förort som ingen hört talas om och med Ryanair-avgången närmande sig.
Men en lokal taxistation löste allt och vi hann till och med slänga (i ordets rätta bemärlkelse) i oss lite mat innan flyget lyfte.
I morgon: Old Head.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *