För Peps mammas skull…

Hemma igen efter en Jönköping t. o. r. och 2 x 2–2.
Först HBK mot J Södra, där första halvlek var riktigt lovande med mängder av intentioner och lägen.
Eller som Pep Clotet Ruiz uttryckte det:
– Det är det Halmstad som jag vill se i fortsättningen.
3–5–2-uppställningen känns riktigt intressant även om det finns mycket att slipa på. Inte minst i defensiven där spelarna emellanåt helt tappade markeringen i ytan utanför straffområdet.
Men mer om det i måndagens papper.
Liksom om Halmia som nosade på blivande(?) motståndaren i Söderettan, Husqvarna och gjorde det bra och borde ha vunnit om Ronny Sabo inte hade missat öppet mål på slutet.
Pratade med tränaren Peter Lindau om de sportsliga förutsättningarna och med Niklas Taube om hur spelarna ställer sig till spel i en högre division.
Sedan blev det Melodifestivalen del 2 vid tv:n och utan att glänsa, två ganska väntade Globen-resenärer i Sanna Nielsen och Brolle.
Men hur kunde överhuvudtaget Babsan få sätta sin fot i det sammanhanget??? På efterfesten må vara hänt, men hallå – som en av 32 kandidater till Eurovisionsschlagerfinalen? Ännu ett av Christer Björkmans dåliga skämt.
Slutligen tillbaka till Elmiahallen i Jönköping. Efteråt stod jag och Pep och pratade och jag undrade vad han egentligen ville heta eftersom han i spansk media enbart kallas för Pep Clotet.
– Clotet är efter min pappa, förklarade han.
– Och Ruiz efter min mamma…
Jag fattade vinken. Självklart ska han även i fortsättningen få heta Pep Clotet Ruiz.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *