Ärlighet lönar sig inte alltid

Äntligen!
På det tolfte försöket kom HBK:s första seger utanför Örjans vall i år och den första sedan Djurgården borta i fjol.
Och visst – en liten gnutta hopp tändes om att göra det ”omöjliga” efter Joel Johanssons halvvolley mot Trelleborg.
Nio poäng från kvalplats med sju matcher kvar är trots allt betydligt mindre än tolv och nu lever hoppet åtminstone över EM-kvaluppehållet fram till Gefle-matchen om två veckor.
Samtidigt bröts en ”förbannelse” som jag tar upp i krönikan i måndagens papper.
– Vi jobbade och ville verligen vinna för jag beundrar killarnas moral. Försvaret och omställningsspelet var riktigt bra, men passningsspelet måste bli bättre, konstaterade Jens Gustafsson i omklädningsrummet som på allsvenska matcher fungerar som presskonferenslokal.
Sådär allsvenskt… Liksom publiksiffran 1 510 personer…
16–16 i avslut på mål vittnat om rena gladfotbollen.
Det var det inte. Sannerligen inte.
Men frågan är om det överhuvudtaget hade blivit någon poäng om Fredrik Jensen inte hade varit ärlig och stått upp när Kalle Johnsson träffade honom över benet och friläget försvann.
99 av 100 spelare hade lagt sig där och då hade domaren Andreas Ekberg blåst straff.
Det borde han naturligtvis ha gjort ändå.
Men resan hem i regnet kändes roligare när man efter sjuttielva förluster äntligen skulle få skriva om en bortaseger.
I kväll blir det middag på Lilla Helfwetet med Annelie, Lenke, Anders K, Anders S och Lena och därefter Elodramas konsert.
I morgon väntar Kungsbacka och Drott–H43 sedan Drott i dag förlorat mot norska Elverum och missat chansen till final i Team Sportia Open.
Och på tal om missa: Efter den oförlåtliga förlusten mot jumbon Gislaved kan Halmia glömma allt vad serieseger heter. Precis när man värvat måltjuven Nehat Bregaj…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *